En mental käftsmäll!

Jag såg ett avsnitt av Bonde söker fru igår kväll. En av Klas tjejer har fått operera sin mun när hon var liten, eftersom hennes kind var öppen när hon föddes. Hon nämnde att hon ofta drar sig undan när det är mycket folk  på grund av hennes utseende.

När bonden Klas blev intervjuad av TV4 och skulle kommentera hennes ansikte sa han: "Men det är ju bara ytligt. Man får sätta sig ner och lära känna henne istället."

Han nämnde under deras "dejt" att hon skulle vara glad för att det bara var på utsidan och inte på insidan hon hade sina märken. Vilken kille! Även om utsidan ger insidan en chans, så är det alldeles för många som aldrig vågar sig på att se igenom utsidan för att upptäcka vad som döljer sig bakom den ytliga fasaden. Tänk om det fanns lite mer Klas hos oss alla!

Utan att ha något statistiskt belägg är jag ganska säker på att bråk och problem är betydligt vanligare hos de grupper som väljer livskamrater genom att primärt bedöma fasaden. Hur många "snygga" kändisar är det inte som gifter och skiljer sig gång efter annan? Tror ni deras relationer är lyckliga?

Jag är så trött på allt det ytliga. Den första kommentaren från de flesta kompisar när man träffat någon är: "Men är han snygg då!?"

För något år sedan när jag gick på gymnasiet berättade en av kompisarna att hon träffat en ny kille och alla ville se en bild på honom. Hon hade otur, för utseendet följde inte "normen". Hennes "kompisar" började skratta och fällde kommentarer som: "Vad tänker du med?", "Han är ju inte ens snygg!", "Hur kan du vilja träffa honom?"

Tyvärr var inte min självkänsla på topp och jag satt till en början tyst och sedan drog jag mig undan. Jag vågade tyvärr inte ge "kompisarna" en verbal käft smäll och visste att jag inte skulle våga stå upp för mina åsikter. Idag har jag en självkänsla som gör att jag vågar vara den enda i en grupp som försvarar en kompis i ett sånt läge. Det krävs en vältränad självkänsla för att våga gå emot flocken, men även om jag inte får med mig de som inte är så "snygga inuti" vet jag i alla fall att jag gör rätt och det är en helt underbar känsla. När man går till sängs efter en sådan händelse och tänker på vad som varit bra under dagen sover man extra gott!

En rak mental höger åt alla som kommenterar utseenden på ett negativt sätt. Är det konstigt att alltfler ungdomar blir sjuka i anorexi när man låter det yttre utseendet betyda mer än det inre?

                       Klas, vilken drömkille!